| ![]() ![]() ![]() ![]() ÉTAYER, verbe trans. Étymol. et Hist. 1213 estaier « soutenir (un mur) à l'aide d'étais » (Faits des Romains, éd. L.-F. Flutre et K. Sneyders de Vogel, t. 1, p. 668). Dér. de étai2*; dés. -er. |
| ![]() ![]() ![]() ![]() ÉTAYER, verbe trans. Étymol. et Hist. 1213 estaier « soutenir (un mur) à l'aide d'étais » (Faits des Romains, éd. L.-F. Flutre et K. Sneyders de Vogel, t. 1, p. 668). Dér. de étai2*; dés. -er. |